Lärare

Kähkönen Sirpa

I Pentti Saarikoskis poesi uttrycks metafysiken i gränslandet mellan vardagsliv och filosofi, ofta genom ironi och samhällskommentarer. Hans dikter syftar inte till mysticism eller religiös metafysik, utan snarare till reflektion över vardagsverkligheten och existensen. Till exempel i verket Vad händer egentligen? (1962) diskuterar han tidens, existensens och samhällets förändring och kombinerar observationer av rymdfärder och socialism med vardagliga händelser.

Sirpa Kähkönen (född 1964) är en Helsingforsbaserad författare som specialiserar sig på sociala och historiska ämnen. Enligt Kähkönens egna ord påverkades hennes passion för skrivande först av hennes farfar från Savolax, som var en god berättare, och hennes mormor, från vars "viskningar" hon försökte förstå allt som inte sades högt hemma som barn. Senare inspirerades författaren av Minna Canth och Juhani Aho, som var verksamma i hennes hemstad Kuopio. Andra viktiga litterära influenser har inkluderat Virginia Woolf och Marcel Proust.

Foto: Laura Malmivaara

Lärare

Hurskainen Antti

"Jag har inte undgått någonting: ångest, en känsla av synd, onormala begär, fruktansvärd morgontrötthet..." Den 19-åriga Pentti Saarikoski från Ungdomsdagböckerna vet att det inte är värt att drömma om att fly i framtiden. Antti Hurskainen närmar sig Saarikoskis verk och personlighet genom begreppet synd. Om Gud är den "tjockaste dimman", förstår en syndare Honom djupast? Hurskainen studerar Saarikoskis dagböcker, ett ytligt syndigt liv som tätnar till en andakt av botgörande fraser.

Antti Hurskainen (f. 1986) är en Helsingforsbaserad essäist och romanförfattare från Lappviken. Hans verk handlar om kristna, populärkulturella och litterära teman. Romanen Suntio (2023) var kandidat till Finlandiapriset. Hurskainen föredrar glesa meningar och svartgrått tänkande. Hennes skrifter har publicerats i bland annat Image, Long Play, Suomen Kuvalehti och Nuores Voimas.

Foto: Laura Malmivaara

Lärare

Teräs Mila

"En god poet / skapar inte dikter / utan söker upp dem", skrev Pentti Saarikoski. Mila Teräs talar om poesins möjligheter inom barn- och ungdomslitteratur, både i ord och bild. Barn- och ungdomslitteratur är avsedd för läsare i alla åldrar; det är en stark litteratur som, när den är som bäst, kan skapa livslånga upplevelser.

Mila Teräs (född 1975) är en författare från Orimattila som har publicerat över 30 verk, varav majoriteten är barn- och ungdomsböcker. Hennes verk har bland annat behandlat ungdomens svårigheter och identitet samt interaktionen mellan generationer. Teräs har bland annat tilldelats Kaarina Helakisa-, Punni- och Topelius-priserna, och hennes verk har också nominerats till Finlandiapriset.

Foto: Otava

Lärare

Kemppainen Lauri

När Nietzsche skrev i slutet av 1800-talet att ”Gud är död!” menade han inte att människor hade skjutit en kanon upp i himlen och dödat någon sorts gudomlig varelse. Nietzsches djup låg i att han såg den typ av förvandling som de kontinentala plattorna i det europeiska tänkandet genomgick. Tron på verklighetens metafysiska struktur höll på att försvinna, och det dröjde inte länge förrän filosofen Emil Cioran konstaterade att det faktum att livet saknar mening är den enda anledningen att leva.

Lauri Kempainen (född 1983) diskuterar upplevelsen av mening och meningslöshet i ljuset av religiös filosofi. Kempainen är präst från Kajanaland, teologi doktor och rappare. Hans debutroman, I Guds handflata, kombinerar thrillertraditioner, ett nordligt mentalt landskap och stora världsbildsfrågor.

Foto: Heini-Maari Kempainen

Lärare

Silveri Sini

Timo K. Mukka, en samtida kollega och bekant med Pentti Saarikoski, var en tvärvetenskaplig författare och bildkonstnär vars verk väckte omfattande diskussioner i Finland på 1960- och 1970-talen. Mukkas religiösa tänkande kombinerade natur, sexualitet och samhälle. Sini Silveri, som skrev biografin om Timo K. Mukka, introducerar Mukka till religionens betydelse och presenterar även sina egna kollegors och andra samtida konstnärers tankar om religionens och andlighetens betydelse. Studiens fokus ligger på de upplevelser av ångest, oro och sökandet efter mening som starkt definierar nuet.

Sini Silveri (född 1964) är en poet, performancekonstnär och facklitterär författare, vars poesiverk Smells of All Scents (Khaos Publishing, 2023) och Titanidisko (2020), som vann Kalevi Jäntti-priset, har publicerats. Dessutom har han publicerat en finsk översättning av Kathy Ackers New York City 1979 (Poesiavihkot 2024) och What Does It Feel Like to Be a Pine - The Life of Timo K. Mukan (Gummerus, 2024). För Silver är andlighet en subtil upplevelse av att vara utanför sig själv.

Foto: Marek Sabogal

Lärare

Heikkinen Antti

Antti Heikkinen blev intresserad av Pentti Saarikoskis verk och personlighet i trettioårsåldern. Det var inte Saarikoskis texter eller anekdoterna om honom som väckte hans intresse. Allt som krävdes var en information om att tonåringen Saarikoski hade tillbringat en evakuerad semester under kriget granne med Heikkinens nuvarande hem. Sedan dess har Heikkinen märkt att om alla har sin egen, har alla också sin egen Saarikoski.

Antti Heikkinen (född 1985) är journalist och författare från Nilsää. Hans debutroman Pihkatappi vann Savoniapriset och Kalevi Jänttipriset 2014. Fackboken Risainen elämä – Juice Leskinen 1950–2006 blev en kritiker- och försäljningssuccé. Förutom sitt skrivande spelar, sjunger och gör den multitalangfulle Heikkinen ståuppspelningar. Heikkinen spelade huvudrollen i pjäsen Pihkatappi av Kuopio stadsteater, som hade premiär hösten 2015.

Foto: Harri Hinkka/Otava

Lärare

Köykkä Arto

Pentti Saarikoski talade om en bunker inuti sig, till vilken han själv inte hade tillgång. Så hans religiositet är i slutändan ett mysterium. Man kan lätt säga att Jesus var hans hjälte och att han kände sig alienerad från den lutherska kyrkan. Gud själv förblir dock höljd i mystik, även om något kan antas. Köykkäs presentation fokuserar på de sista åren av Saarikoskis liv.

Arto Köykkä (född 1957) är teologie doktor bosatt i Pirkkala, som har rört sig i mitten mellan skönlitteratur och teologi. Han har fokuserat djupast på Fjodor Dostojevskijs verk. Han skrev sin doktorsavhandling om Pentti Saarikoskis religiösa språk. Som en motvikt till böcker har han försökt upprätthålla en koppling till vardagliga angelägenheter. Fotboll och arbete med unga människor har hjälpt honom i detta.

Lärare

Wallén Björn

Pentti Saarikoskis färgstarka liv har erbjudit fascinerande läsning, med början i hans ungdomsdagböcker. Presentationens tema - den heliga dåren - är kopplat till författarens egen positionering på gränsen mellan väst och öst, i utkanten av Europa. PS erbjuder ett intressant kulturellt ankare för denna geopolitiska situation.

Björn Wallén är ordförande för Föreningen för Fria Bildningsarbetare, en orädd försvarare av utbildning och levande kultur. Hans bok Syväsivistys (2021) är skriven i grundtvigiansk historisk-poetisk stil, https://peda.net/yhdistikiset/vst/syvasivistys-verkkojulkaisu Dessutom har Wallén skrivit aforismer och essäer, bland annat en uppsats om Pentti Saarikoski.

Foto: Nina Ahtola