Pentti Saarikoski-dagarna 8/2026

Lärare

Kähkönen Sirpa

I Pentti Saarikoskis poesi uttrycks metafysiken i gränslandet mellan vardagsliv och filosofi, ofta genom ironi och samhällskommentarer. Hans dikter syftar inte till mysticism eller religiös metafysik, utan snarare till reflektion över vardagsverkligheten och existensen. Till exempel i verket Vad händer egentligen? (1962) diskuterar han tidens, existensens och samhällets förändring och kombinerar observationer av rymdfärder och socialism med vardagliga händelser.



Sirpa Kähkönen (född 1964) är en Helsingforsbaserad författare som specialiserar sig på sociala och historiska ämnen. Enligt Kähkönens egna ord påverkades hennes passion för skrivande först av hennes farfar från Savolax, som var en god berättare, och hennes mormor, från vars "viskningar" hon försökte förstå allt som inte sades högt hemma som barn. Senare inspirerades författaren av Minna Canth och Juhani Aho, som var verksamma i hennes hemstad Kuopio. Andra viktiga litterära influenser har inkluderat Virginia Woolf och Marcel Proust.

Foto: Laura Malmivaara

Lärare

Hurskainen Antti

”Jag har inte kommit undan någonting: ångest, syndakänsla, abnorma begär, fruktansvärd morgontrötthet...” Den 19-årige Pentti Saarikoski i sina ungdomsdagböcker vet att det inte lönar sig att drömma om att slippa undan i fortsättningen heller. Antti Hurskainen närmar sig Saarikoskis verk och person med hjälp av syndbegreppet. Om Gud är ”den tjockaste dimman”, förstår syndaren Honom då djupast? Hurskainen undersöker Saarikoskis dagböcker, ett ytligt syndigt liv som tätnar till botgöringsbönernas fromhet.



Antti Hurskainen (född 1986) är en essäist och romanförfattare från Lapinlahti som har bosatt sig i Helsingfors. Hans verk behandlar kristna, populärkulturella och litterära teman. Romanen Suntio (2023) var Finlandia-nominerad. Hurskainen föredrar korta meningar och svartvitt tänkande. Hans texter har publicerats bland annat i Image, Long Play, Suomen Kuvalehti och Nuori Voima.

Foto: Laura Malmivaara

Lärare

Teräs Mila

”En god poet / skapar inte dikter / utan söker dem”, skrev Pentti Saarikoski. Mila Teräs berättar om lyrikens möjligheter inom barn- och ungdomslitteraturen, både på ord- och bildnivå. Barn- och ungdomslitteratur är avsedd för läsare i alla åldrar; det är en stark litterär tillväxt som i bästa fall kan skapa upplevelser som följer en genom livet.



Mila Teräs (född 1975) är en författare från Orimattila som har publicerat över 30 verk, varav de flesta är barn- och ungdomsböcker. Hennes verk har bland annat behandlat ungdomens smärtpunkter och identitet samt interaktionen mellan generationer. Teräs har tilldelats bland annat Kaarina Helakisa-, Punni- och Topelius-prisen och hennes verk har även varit Finlandia-nominerade.

Foto: Otava

Lärare

Kemppainen Lauri

När Nietzsche i slutet av 1800-talet skrev att ”Gud är död!” menade han inte att människor hade skjutit upp en kanon i himlen och dödat någon form av gudavarelse. Nietzsches djup låg i att han såg vilken omvälvning de europeiska tankeplattorna befann sig i. Tron på verklighetens metafysiska struktur höll på att försvinna, och det dröjde inte länge förrän filosofen Emil Cioran konstaterade att det faktum att livet inte har någon mening är den enda anledningen att leva.



Lauri Kemppainen (född 1983) behandlar upplevelsen av mening och meningslöshet i ett religionsfilosofiskt ljus. Kemppainen är en präst, teologiedoktor och rappare från Kajanaland. Hans debutroman ”Jumalan kämmenellä” (I Guds hand) kombinerar thriller-traditioner, ett nordiskt sinneslandskap och stora världsåskådningsfrågor.

Foto: Heini-Maari Kemppainen

Lärare

Silveri Sini

Timo K. Mukka, en samtida kollega och bekant med Pentti Saarikoski, var en tvärvetenskaplig författare och bildkonstnär vars verk väckte omfattande diskussioner i Finland på 1960- och 1970-talen. Mukkas religiösa tänkande kombinerade natur, sexualitet och samhälle. Sini Silveri, som skrev biografin om Timo K. Mukka, introducerar Mukka till religionens betydelse och presenterar även sina egna kollegors och andra samtida konstnärers tankar om religionens och andlighetens betydelse. Studiens fokus ligger på de upplevelser av ångest, oro och sökandet efter mening som starkt definierar nuet.



Sini Silveri (född 1987) är en poet, performancekonstnär och facklitterär författare, vars poesiverk Smells of All Scents (Khaos Publishing, 2023) och Titanidisko (2020), som vann Kalevi Jäntti-priset, har publicerats. Dessutom har han publicerat en finsk översättning av Kathy Ackers New York City 1979 (Poesiavihkot 2024) och What Does It Feel Like to Be a Pine - The Life of Timo K. Mukan (Gummerus, 2024). För Silver är andlighet en subtil upplevelse av att vara utanför sig själv.

Foto: Marek Sabogal

Lärare

Köykkä Arto

Pentti Saarikoski talade om en bunker inom sig som han själv inte hade tillgång till. Därför är hans religiositet i slutändan en gåta. Det är lätt att säga att Jesus var hans hjälte och att han kände sig främmande för den lutherska kyrkan. Gud själv förblir dock höljd i dunkel, även om något kan anas. Köykkäs föredrag fokuserar på Saarikoskis sista levnadsår.



Arto Köykkä (född 1957) är en teologiedoktor bosatt i Pirkkala, som har rört sig i gränslandet mellan skönlitteratur och teologi. Han har fördjupat sig mest i Fjodor Dostojevskijs verk. Hans avhandling handlade om Pentti Saarikoskis religiösa språk. Som motvikt till böckerna har han strävat efter att bibehålla kontakten med vardagliga ting. Fotboll och arbete med ungdomar har hjälpt honom med det.

Lärare

Wallén Björn

Pentti Saarikoskis färgstarka liv har erbjudit fascinerande läsning redan från hans ungdomsdagböcker. Ämnet för presentationen – den helige dåren – kopplar samman författarens egen placering vid gränsen mellan Väst och Öst, vid Europas utkant. I denna geopolitiska situation erbjuder PS en intressant kulturell referenspunkt.

Björn Wallén är ordförande för Vapaa Sivistystyö ry, en orädd försvarare av bildning och levande kultur. Hans bok Syväsivistys (2021) är skriven i en grundtvigiansk historisk-poetisk skrivstil, https://peda.net/yhdistykset/vst/syvasivistys-verkkojulkaisu Dessutom har Wallén skrivit aforismer och essäer, bland annat en essä om Pentti Saarikoski.

Foto: Nina Ahtola