Kyrkoårets kretslopp

Kyrkoår

Det ortodoxa kyrkoåret börjar den första september, precis som i Bysans i forna tider. Det kännetecknas av en växling mellan fasta- och helgtider.

Kyrkoårets centrum är Kristi uppståndelsefest, det vill säga påsken. Den föregås av den fyrtio dagar långa Stora fastan, vars syfte är att hjälpa de troende att förbereda sig för att ta emot högtiden. Den Stora fastan följs av den Stora veckan, under vilken Kristi lidandesveckas händelser återberättas ända fram till den glädjefyllda uppståndelsefesten.

Förutom påsken innehåller kyrkoåret 12 stora högtider och flera mindre. Utöver den Stora fastan finns det också tre andra längre fastetider under året. Syftet med alla dessa är att förbereda de troende för den kommande högtiden. Utöver de långa fasterna finns det också ett flertal enskilda fastedagar i kalendern – dessa är till exempel alla onsdagar och fredagar, och i kloster även måndagar.

Varje tempel och bönehus har också sin egen namnhögtid, praasniekka, som bestäms av vilken händelse, helgon eller ikon byggnaden är helgad till minne av. Varje ortodox kristens personliga festdag är hans eller hennes namnsdag. Då minns kyrkan det helgon som han eller hon har fått sitt namn efter.

Påsk

Påsken är kyrkoårets största högtid. Hela kyrkans existens och dess lära bygger på den. ”Om Kristus inte har uppstått från de döda, då är vår predikan förgäves, och er tro är också förgäves”, säger aposteln Paulus.

Firandet av Kristi lidandesvecka inleds med Lasaruslördagen och Palmsöndagen, veckan före påsk. På Lasaruslördagen minns man Lasarus’ uppväckande från de döda fyra dagar efter hans död.

Palmsöndagen firas till minne av Jesu intåg i Jerusalem. Vid dess festvaka välsignas videkvistar, som symboliserar palmblad, och som ofta är vackert dekorerade enligt gammal karelsk sed. Särskilt barn brukar välsigna människor med dessa dekorerade kvistar efter Palmsöndagens liturgi. Kvistarna brukar förvaras hemma i ikonhörnan fram till Kristi himmelsfärdsdag, då de förstörs genom bränning.

Från Stora veckans måndag till onsdag kväll är gudstjänsterna under den Stora veckan, som föregår påsken, mycket sorgliga men samtidigt fyllda av uppståndelsehopp. På Stora torsdagens morgon minns man instiftandet av Nattvarden, och på kvällen går man igenom lidandesveckans händelser genom att läsa 12 evangelieavsnitt. Under läsningen av evangelierna håller församlingen tända vaxljus i händerna.

På långfredagen utförs en stor aftongudstjänst, vid vars slut Kristi gravbild bärs i en högtidlig procession från altaret till kyrksalens mitt. Församlingen följer gravbildens frambärande knäböjande med levande ljus i händerna. Slutligen vördar församlingen Kristi lidande genom att buga inför bilden och kyssa både den och evangelieboken, som är placerad i gravbildens mitt.

I klosterkyrkan utförs på långfredagens kväll den så kallade Kristi begravningstjänst, som saknar motsvarighet i andra kristna kyrkor. Vid dess slut bärs gravbilden högtidligt i procession runt kyrkan.

Stora lördagen är en tid av tyst väntan. Vid lördagsmorgonens gudstjänst läses gammaltestamentliga profetior om uppståndelsen. I Valamo kloster följer man seden att efter morgonliturgin bärs Frälsarens gravbild in i altaret och kyrkan tystnar i väntan på påskens stora högtid.

På lördagskvällen, strax före midnatt, utförs midnattstjänsten i den dämpade kyrkan, varefter man förbereder sig för processionen. Vid dygnsskiftet öppnas Den heliga porten, alla kyrkans ljus tänds och eld hämtas från altaret för att tända församlingens vaxljus. Processionen går runt kyrkan. När kyrkan har gått runt stannar processionen framför kyrkans stängda dörrar. Här börjar man för första gången sjunga påsketroparion: ”Kristus uppstod från de döda, med döden döden betvingade och åt de i gravarna liv gav.” Denna glädjefyllda påskhymn upprepas oändligt både på påsknatten och under hela den 40 dygn långa påskhögtiden, då kyrkan firar minnet av Kristi uppståndelse.

Andra högtider

Förutom påsken innehåller klosteråret minst fyra kyrkliga högtider, vars firande tydligt skiljer dem från kyrkoårets övriga högtider.

Juldagens gudstjänst hålls i klostret på julnatten. Det viktigaste innehållet i julfesten för ortodoxa är deltagande i nattvarden.

Kristi dopfest, det vill säga Theofania, som firas den sjätte januari, är kristenhetens äldsta högtid efter påsken. På Theofaniadagen anordnas en procession till båtbryggan i klostret, där en stor vattenvälsignelse utförs till minne av Kristi dop i floden Jordan.

Till Konevitsalaisen Jumalanäidin juhlaan, som firas i början av juli, hör varje år en tur och retur-procession från Valamo kloster till Lintulan Pyhän Kolminaisuuden luostariin.

Klostrets praasniekka, det vill säga huvudkyrkans årsfest, firas den sjätte augusti, då Kristi förklarings på Taborberget högtidlighålls. På praasniekkadagen utförs en procession runt hela klosterområdet. Därefter stänks kyrkan och församlingen med invigt vatten och en välsignelse av nya frukter utförs i kyrkan.

Kontaktinformation

Vägbeskrivningar och kommunikationer

Faktureringsadresser och bankuppgifter
Valamo kloster tillgänglighetsredogörelse

Integritetspolicy

Besökstider

Valamo kloster är öppet året runt. Tjänsternas besökstider varierar beroende på säsong.

Nyhetsbrev

I nyhetsbrevet berättar vi om Valamo klosters aktuella händelser, kommande förhandlingar samt kurser vid institutet. Prenumerera på klostrets nyhetsbrev

Besöksfeedback

Hur gick ert besök i Valamo kloster? Vi skulle uppskatta feedback om de tjänster ni använt.

Tack och välkommen åter!